Tobaksröken innehåller cirka 4000 potentiellt skadliga kemiska föreningar, bland annat kolmonoxid, nikotin, tjära och olika irriterande ämnen:
- Kolmonoxid är ansvarigt för förekomsten av vaskulära olyckor.
- Nikotinet är ansvarigt för beroendet förknippat med rökning.
- Tjära är ett av tusentals ämnen i tobaksröken med cancerframkallande verkan.
Rökning är den främsta riskfaktorn för lungcancer.
Utöver lungcancer är andra typer av cancer, inklusive i munhålan, näsan, svalget, struphuvudet, matstrupen, urinblåsan, njurarna, bukspottkörteln, livmoderhalsen, magsäcken och leukemi, vanligare hos rökare.
Att sluta röka är det bästa beslut en rökare kan fatta för att förbättra sin hälsa och hälsan hos dem i omgivningen. Det bidrar till att:
- Sänka risken för alla typer av cancer.
- Sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, oavsett om det gäller kranskärlssjukdom, stroke eller perifer kärlsjukdom.
- Minska symtomen förknippade med luftvägssjukdomar, som hosta, andfåddhet och symtom på bronkiell obstruktion.
- Minska risken för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
- Minska infertilitetsgraden hos kvinnor.
Under graviditeten får rökstopp ännu större betydelse, eftersom det gynnar den gravida och framför allt det barn som ska födas.
Tobak ökar risken för fetal och prenatal dödlighet, sannolikheten för en för tidig förlossning och risken för att utveckla andningskomplikationer efter förlossningen.
Att sluta röka under graviditeten är dock en mer komplex process som bör följas av läkaren, som tillsammans med den gravida kommer att utvärdera nytta/riskförhållandet, eftersom ångesten till följd av nikotinentzug också kan skada graviditeten.
Passiv rökning är en realitet.
Exponering för tobaksrök orsakar för tidig död hos barn och icke-rökande vuxna. Utöver den ökade förekomsten av alla sjukdomar förknippade med rökare kan det ske en försämring av redan befintliga sjukdomstillstånd.
Barn har en ökad risk för Plötslig spädbarnsdöd och utveckling av luftvägsinfektioner.
Finns det en idealisk ålder för att sluta röka?
Cancerrisken minskar oavsett vid vilken ålder du väljer att sluta:
- Vid 30 års ålder minskar risken för förtidig död på grund av tobaksrelaterade sjukdomar med mer än 90%.
- Vid 60 års ålder ökar förväntad livslängd jämfört med de personer som inte slutar röka.
När en rökare försöker sluta röka kommer de att drabbas av nikotinentzugsymtom, som uppträder några timmar efter rökstoppet och kan kvarstå i veckor eller månader, inklusive irritabilitet, sömnlöshet, ständig röksuget, hungerkänsla, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, nervositet och till och med depression.
Vilka är de positiva och omedelbara konsekvenserna av att sluta röka?
- Minskning av kolmonoxidnivåerna i blodet, redan under de första timmarna.
- Gradvis förbättring av hjärtrytmen, blodtrycket och andningsfunktionen.
- Förbättringar i blodcirkulationen, minskning av bronkialsekretionsproduktionen, hostan och andfåddheten förknippade med tobak.
- Förbättring av lukt- och smaksinnet.
Endast 3% till 5% av rökare som slutar utan hjälp fortsätter att inte röka ett år efter att de slutat. Du kan och bör be om stöd från din läkare eller annan vårdpersonal, eller söka upp en rökavvänjningsrådgivning.
Det finns stödläkemedel som hjälper till att minska påverkan av nikotinentzugsymtomen.
Det finns flera råd du kan följa för att påbörja rökstoppsprocessen:
- Sätt ett datum för när du ska sluta röka.
- Gör en lista över skälen till att sluta röka.
- Identifiera de situationer där du vanligtvis röker, eller där du känner störst lust att röka, så att du kan undvika dem i ett första skede.
- Förbind dig till beslutet och involvera vänner och familj som kan uppmuntra och stötta dig.
- Motionera regelbundet: fysisk aktivitet distraherar och ökar viljan att hålla fast vid ditt beslut.
- Ät balanserat: att sluta röka kan öka aptiten de första veckorna. Prioritera en hälsosam kost med flera måltider under dagen.
- Undvik att vara i närheten av andra personer som röker.
Och om du får ett återfall?
Börja om och be om hjälp... Vi finns alltid här för dig!





